Arbetslust i upplevelseindustrin - Om att välja ett yrke där inget får gå fel

Klockan ringer tidigt en januarimorgon just som uret slår om till 05.45. En ny dag gryr. Gryr? Det tar jag tillbaka, det dröjer ännu till gryningen. Här och nu regerar vintermörkret och det är tungt att stiga upp. Men väskan ska packas, det är bara att dra undan täcket. När jag sedan rullar väskan efter mig i gruset utanför mitt hem är jag på väg mot min tredje arbetsresa på lika många veckor. Färden ska, återigen, gå söderut via Danmarks största arbetsplats – Kastrups flygplats – till slutmålet som idag är södra Spanien.

Jag slås av hur trött jag känner mig när jag närmar mig bilen. Gårdagen slutade i soffan med datorn i knäet strax innan midnatt. Möten skulle planeras, mejl skulle besvaras och diverse administrativa uppgifter skulle bli klara innan jag kunde känna mig redo att fokusera på nästa dag, på nästa uppgift. 

Jag sätter mig i bilen, slår på stolsvärmen och svänger huttrande ut från parkeringen. En mängd tankar flyger genom huvudet. Jag behöver vara tidigt på flygplatsen för att koppla upp mig inför dagens ledningsgruppsmöte. Jag undrar om jag kommer att hinna i tid? Mötesfrågorna upptar större delen av min hjärnkapacitet fram till Osby, där jag stannar för en välbehövlig kaffe. 

Där ger jag mig själv tid att reflektera. Jag slås av att mitt arbete är ett ständigt pendlande mellan strategiska frågor och operativt arbete: Från stora omvärldsfrågor till detaljer i ett specifikt uppdrag. Variationen i arbetsuppgifter borde vara närmast total, och jag undrar om andra har det som jag?

”Att leda ett medelstort entreprenörsdrivet företag i upplevelseindustrin är sannerligen ett utmanade uppdrag”, hinner jag tänka medan det rykande kaffet puffar ut från kaffemaskinen på macken. Färden går vidare genom Skåne. Tröttheten lämnar kroppen. Jag tackar kaffet för det och känner mig taggad att få komma fram. 

Jag gillar verkligen Kastrup. Det känns hemtamt på något underligt sätt. Vid det här laget har jag ju varit där några gånger under årens lopp. Det är en plats som oftast bygger upp någon form av förväntan, oavsett om det är en arbetsresa eller en semester som väntar. Jag gillar den känslan.

I fåtöljen inne på SAS Loungen funderar jag vidare på mitt jobb som producent av möten och event. Varför är jag kvar i branschen efter så många år? Vad är det som driver mig? Vad får mig att varje dag stiga upp och gå till arbetet? Jobba långa dagar, helger och vara ute på fältet i veckor? Alltid med krav på fläckfria resultat.

Den enkla sanningen är… arbetslust. 

Med andra ord, mitt arbete är ett nöje som ger mig glädje = arbetslust. Att vara omgiven av kreativa kollegor, ständigt möta trevliga och proffsiga uppdragsgivare och ha utbyten med duktiga partners. Att berikas i mötet med andra människor, både intellektuellt och själsligt. Att befinna sig mitt i en värld som ständig förändras och som kräver ständig utveckling. Att gå från en idé nerkladdad på ett papper till ett lyckat genomförande, att se en skrivbordsprodukt förvandlas till en fulländad upplevelse som förändrar människor och organisationer, kanske för alltid. Allt detta ger energi. 

Men det här jobbet är inte för alla. 

Det här jobbet är inte för alla. Du måste brinna för det. Du måste älska mötet med andra och ha ett naturligt intresse för människor. Du måste gilla service och ge av dig själv för att andra ska känna lust och glädje. Du måste alltid vara på tårna och kunna leverera på topp – även efter en 16-timmars-arbetsdag. 

Du måste brinna för det. Du måste älska mötet med andra och ha ett naturligt intresse för människor. Du måste gilla service och ge av dig själv för att andra ska känna lust och glädje. Du måste alltid vara på tårna och kunna leverera på topp – även efter en 16-timmars-arbetsdag. 

På flyget till mitt slutmål tänker jag att jag trots allt har ett väldigt roligt jobb, även om det ibland är krävande. Fast innan jag hinner känna någon självömkan resonerar jag med mig själv igen och lägger till ordet ”krav” på listan om varför jag känner arbetslust. Krav är ju det som gör att vi pushar gränser, som gör att vi ständigt utvecklas och ger oss nya insikter. 

Många av våra kunder är tuffa uppdragsgivare som ställer just stora krav och är tydliga med vad de vill. Oftast är kraven intellektuella utmaningar som kräver nya och unika lösningar. 

Andra gånger handlar det om att hitta energin för att sadla om en tidig januarimorgon och göra sig redo för att möta en ny dag med nya människor på en ny plats. 

Jag älskar det.

/Ola

Foto: Stina Svanberg (porträttbild), Ola Comstedt